Debatt om de nya kraven för tingsnotarietjänstgöring

Vänd om, Domstolsverket!

Av: Ella Sjöbeck

I november 2019 publicerade Domstolsverket resultatet av Notarieprojektet, en utredning som har pågått sedan 2017 med syftet att utvärdera och föreslå en modernisering av antagningsförfarandet till notarietjänstgöring. Förhoppningarna var höga. Vi studenter trodde faktiskt innerligt att Domstolsverket äntligen skulle vara villiga att skapa bättre förutsättningar för notarierekrytering än de nuvarande. Samtidigt skulle de rimligtvis göra sin beskärda del för att förbättra det ökända stressande klimatet på landets juristutbildningar. Rapporten som skickades ut på remiss i november 2019 var på många sätt en besvikelse, men samtidigt ändå ett steg i rätt riktning. Förslaget gick bland annat ut på att rekryteringstester skulle införas. Betygen skulle utgöra 61 % av antagningspoängen, arbetslivserfarenhet 13 % samt rekryteringstester 26 %. Domstolsverket konstaterade själva att det nya förslaget fortfarande inte helt skulle göra det möjligt att kompensera för lägre betyg med övriga meriter. I så fall skulle det krävas att betygen maximalt utgjorde 50 % av meritvärderingen. Men, förslaget skulle ändå innebära att betygens betydelse skulle minskas i meritvärderingen, från att utgöra 81 % av meritvärderingen till 61 %. I många delar av utredningen användes juriststudenternas stress och försämrade mående som argument för att förändring borde ske. På den punkten kan jag inte annat än hålla med Domstolsverket.

Utredningen gick på remiss bland lärosäten, fackförbund och domstolar. Efter många om och men fick även Juris studerandes riksorganisation JURO bli officiell remissinstans. Som en del av JURO:s styrelse fick jag vara delaktig i att författa JURO:s remissvar. Antagningen till notarietjänstgöring har i väldigt många år sett likadan ut samtidigt som samhället har förändrats. Det finns ett stort behov av att modernisera antagningsförfarandet. Om inte för Domstolsverkets skull så för studenternas.

Flertalet undersökningar om studenternas välmående tyder på ett behov av förändring. Studentbarometern, en undersökning bland studenter vid Lunds universitet som genomfördes 2017, visar att 72 % av juriststudenterna i ganska eller mycket hög grad känner sig stressade över sina studier. I samma undersökning uppger 38 % av studenterna att deras studiesituation i ganska eller mycket hög grad har fått dem att må psykisk dåligt och hela 89 % av juriststudenterna anser att studieklimatet i ganska eller mycket hög grad kännetecknas av stress. Hela 71 % av juriststudenterna uppgav att de högsta kraven kommer från arbetsmarknaden. Juriststudenternas arbetsmarknad består givetvis av fler arbetsgivare än bara Domstolsverket, men det råder inga tvivel om att antagningen till notarietjänstgöring är ett stort stressmoment som påverkar studenterna negativt. Studenternas åsikt var klar. Betygshets och psykisk ohälsa är ett stort problem på våra lärosäten. En stor del av stressen kommer från arbetsmarknaden. För studenternas framtid behövs en ändring, och det fort. Betygen borde få utgöra maximalt 50 % vid antagning till notarietjänstgöring. Tonen var tydlig. Utredningen var ett steg i rätt riktning, men det fanns fortfarande lång väg kvar att gå.

Även Domstolsverket har i sin utredning betonat vikten av förändring för att motverka studenternas psykiska ohälsa. I delar av utredningen kunde faktiskt genuin omtanke skymtas på området, men för det mesta hade nog studenternas mående mest lagts till i rapporten i sista sekund. I rapporten fanns också många felaktigheter om studenternas delaktighet i projektet, som exempelvis att flera hundra juriststudenter vid Lunds universitet hade fått komma med feedback på rapporten. Någon sådan händelse har aldrig ens ägt rum. Domstolsverket hade i samarbete med Juridiska fakulteten en informationsträff om den nuvarande notarieantagningen under våren 2019. Att studenterna ska ha fått lämna synpunkter är ren lögn.

Så kom till slut resultatet av remissrundan. Domstolsverket hade fattat ett slutligt beslut om att slopa införandet av rekryteringstester, snäva in möjligheten att tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet så att enbart kvalificerat juridiskt arbete ska räknas, ta bort andra akademiska studier som merit och dessutom minska antalet poäng som är möjliga att avräkna vid antagningen från 37,5 hp till 30 hp. I praktiken kommer alltså framtidens notarieantagning baseras till 77 % på betyg. Den enda arbetslivserfarenhet som kommer räknas är så kallat kvalificerat juridiskt arbete och andra studier är värt mindre än noll. Så mycket för modernisering Domstolsverket. Om jag var besviken efter Domstolsverkets utredning är det ingenting jämfört med hur jag kände när det slutliga beskedet kom.  

För det är faktiskt alldeles tydligt att Domstolsverket helt och hållet har valt att strunta i synpunkter från så väl studenter som lärosäten. Det fascinerar mig, om än inte på ett positivt sätt, att en arbetsgivare som har ett behov av att rekrytera studenter från landets juristutbildningar i en offentlig utredning helt och fullt har mage att ignorera synpunkterna från desamma. Särskilt spännande är det att studenternas åsikter viftas bort efter att Domstolsverket själva betonat vikten av att ta hänsyn till studenternas mående i sin egen utredning. Som juriststudent ställer jag mig frågan om jag någonsin kommer att vilja arbeta för en arbetsgivare som visar fullkomlig likgiltighet inför sitt ansvar för studenternas mående. En arbetsgivare som faktiskt, år 2020, är redo att införa ett system som skapar än mer konkurrens och betygshets mellan juriststudenter. Andra företag arbetar med fokus på hållbarhet. Work-life-balance är ett ständigt återkommande begrepp och framstående advokatbyråer gör stora ansträngningar för att visa studenterna att ju de är moderna och attraktiva arbetsgivare. Och Domstolsverket? Ja de gör tvärt om.

Istället för att gå vidare med ett förslag som i alla fall skulle kunna innebära en skillnad för studenterna, Domstolsverkets framtida rekryteringsbas, har myndigheten visat fullständig ovilja till förbättring och förändring. Beslutet är bakåtsträvande och ger en minst sagt rutten syn på vad framtidens domare behöver ha för kompetenser. Anpassningen till det föränderliga samhället är obefintlig. Detta är särskilt intressant mot bakgrund av att universiteten arbetar hårt för att inkorporera tvärvetenskap i våra utbildningar och för att motverka social snedrekrytering till våra lärosäten. Domstolsverket verkar ha motsatt agenda, annars är det dags att visa det nu. Det enda rätta vore för Domstolsverket att vända om och byta riktning, för det kommer inte funka att traska baklänges in i framtiden.

Replik från Domstolsverket

Av: Maria Isaksson, HR-direktör på Domstolsverket

Domstolsverket får kritik för att vi inte skulle ta juriststudenternas hälsa på allvar. Jag beklagar kritiken men vill också med bestämdhet påstå att såväl Domstolsverket som hela Sveriges Domstolar tar studenternas hälsa och välmående på stort allvar. Vi är såklart medvetna om att många av er är våra framtida medarbetare. Vi vill därför kunna erbjuda alla er som antas till notarietjänstgöring någonstans i Sverige en lärorik och utvecklande tid som samtidigt kan bli en bra start på en framtida juridisk karriär.

Som Ella Sjöbeck skriver i sin debattartikel så var vår ambition att minska betygens roll vid notarieanställning genom att införa rekryteringstester. Men efter sammanställning och sammanvägning av alla remissvar vi fick på förslaget (89 av 95 remissinstanser svarade) så landade Domstolsverket i att vi inte hade det stöd som behövdes för att gå fram med det förslaget.

Av remissvaren framgick det tydligt att en majoritet av landets domstolschefer samt ett universitet hade tungt vägande invändningar mot att införa tester som en del av antagningsprocessen för notarier.

Bland argumenten mot att använda tester framfördes bland annat att sådana i regel används som komplement till anställningsintervju, något som inte är realistiskt när det gäller notarieanställningar. En annan synpunkt som lyftes fram var att tester kan vara stressande, dels för att man inte kan påverka dem själv (som man kan med betygen) dels för att risk för lägre testresultat kan leda till behov av högre betyg. En farhåga fanns också att användande av tester skulle kunna leda till att ett för snävt urval av personlighetstyper anställs. Vidare påpekades att man p.g.a. rätten till partsinsyn skulle kunna bli tvungen att lämna ut omfattande personlig information till ett stort antal medsökande. Domstolsverket såg det därför inte som möjligt att i nuläget gå vidare med det förslaget. Vi hade helt enkelt inte fått gehör för det.

Idag pluggar många studenter dubbelt. Genom att ta bort andra akademiska studier som merit hoppas vi att studenterna fokuserar på juridikstudierna och att stressen därmed kan minska eftersom man kan fokusera på en utbildning.
Vi hoppas och tror att det nya systemet ska bidra till att förbättra både notarieantagningen och notarietjänstgöringen och att vi kommer att få se många av er som framtida medarbetare runt om i landets domstolar.