Foto: Maija Magnusson
MÖT LUNDAJURISTERNAS NYA ORDFÖRANDE
Av: Hampus Thelander, Redaktör
Sedan 50 år tillbaka är Sällskapet Lundajurister Juridiska fakultetens alumnförening. Föreningens huvudsyfte har sedan grundandet varit att samla tidigare studenter för regelbundna möten i dels nostalgiskt syfte, men också för att möjliggöra fortsatt kontakt mellan fakulteten och yrkesverksamma jurister. Idag är föreningens arbete mer praktiskt och mångsidigt.
Förutom att yrkesverksamma kan bjudas in till att föreläsa på utbildningen, finns exempelvis även utrymme för mentorsförhållanden mellan praktiserande jurister och studerande. Nyvald som ordförande för Sällskapet Lundajurister är Malmösonen advokat Kristoffer Ståhl.
Som ordförande i alumnföreningen kommer det respektingivande uppdraget som återkommande krönikör i Dissidenten, så för att lära känna Ståhl närmre är det naturligtvis påbud på ett personporträtt i årets första nummer.
Redan i trappan på Stortorget 21 i Malmö möts vi av Advokatfirman Ståhls operative chef Alexander som raskt hälsar på invant coronamanér för att sedan visa in oss i konferensrummet ”Madeleine Pyk”. Innan jag och min trogne fotograf Maija hinner dra av oss munskydden kommer Kristoffer in och frågar direkt vilken föreläsning vi haft som skjutit vår lunchintervju till en eftermiddagsintervju. Han håller med oss om att förvaltningsprocessrätt kanske inte är det mest fartfyllda och spännande under utbildningen. Kristoffer bjuder på kaffe direkt och sedan ger han oss en rundvandring på kontoret där han och hans team är nyinflyttade. De har köpt in så kallade Muteboxes, som påminner om något från en science-fictionfilm från 70-talet, där man kan krypa in och ta samtal utan att störa sina kollegor. Det där skulle behövas på Juridicum. Kristoffer berättar om kontorets kreativa namn på sina konferensrum: ”Madeleine Pyk” och ”Bob Dylan” har båda äkta konstverk från respektive konstnär. Lite roligare än namn på konferensrum som ”Turning Torso” och ”Öresundsbron”.
Det märks att Kristoffer uppskattade studietiden i Lund, det är nämligen en av anledningarna till varför han först ville bli ordförande för alumnföreningen.
– Det är kul att ha en fot kvar i Lund, men sen vill jag också utveckla mentorskapsprogrammet på JF. Det är viktigt dels för studenter att få en inblick i yrkesverksamheten och dels för alumner att nätverka och komma tillbaka till Lund och få minnas studietiden
Kristoffers mission för sällskapet kan som bäst beskrivas som tre pelare: anordna intressanta och trevliga möten mellan alumner, utveckla mentorskapsprogrammet och etablera ett partnerskapsprogram med syftet att knyta praktiserande jurister till sällskapet, fakulteten och studenterna.
– Det är fortfarande väldigt lite praktik under juristprogrammet. Mentorskapsprogrammet ska vara en viktig länk mellan studenten och näringslivet. Man ska ha en mentor för att fråga om karriären och yrkeslivet, en inblick i hur det är att jobba i olika branscher. Sällskapet ska fungera som en katalysator eftersom det redan finns ett enormt nätverk med tusentals praktiserande. Jag är väldigt glad och hedrad att de ville att jag skulle bli ordförande och att medlemmarna litar på och har förtroende för mig.
Det är ingen hemlighet att de stora affärsjuridiska byråerna tillsammans med stat och kommun är arbetsgivare till merparten av jurister, vad var det som gjorde att du ville starta en egen humanjuridisk byrå?
– Anledning till att jag började läsa juridik var för att jag ville bli försvarsadvokat. Under utbildningen blev jag påverkad på ett sätt som förde mig närmre affärsjuridiken, vilket är vanligt på utbildningen. Detta gjorde att jag, utöver notarietjänstgöring på Lunds tingsrätt, arbetade med just affärsjuridik mina första år efter examen. Trots att jag trivdes med detta ville jag uppfylla min dröm om försvararyrket.
Kristoffers intresse för företagande och entreprenörskap lyser igenom när han beskriver sin ursprungliga vision för Advokatfirman Ståhl.
– Affärsjuridiska byråer styrs på ett väldigt professionellt sätt med tydlig struktur och stort fokus på kompetens och klientvård. Här såg jag en möjlighet på marknaden och jag ville starta en humanjuridisk advokatbyrå med samma fokus på professionalitet, kompetens och klientvård.
När man har en egen framgångsrik advokatbyrå är det oundvikligt att tackla frågan om balansen mellan sin roll som advokat och sin roll som chef. Kristoffer beskriver egenskaper som inte är direkt juridiska.
– Bara för att man är en duktig advokat innebär det inte per automatik att man är en bra chef. Ledarrollen har alltid intresserat mig och jag har tidigare studerat ledarkunskap och använt mina ledaregenskaper som tränare i fotboll och innebandy samt som styrelseledamot i andra ideella föreningar.
”Ödmjuk”, ”självkritisk” och ”kommunikativ” är ledord han använder för att ge en bild av en bra ledare, och han har inte glömt sin huvudsakliga arbetsroll som försvarare
– Jag har valt att anställda en operativ chef för att ta hand om allt administrativt, ekonomi, marknadsföring, IT, och en del personalansvar, just för att jag ska kunna vara en aktiv och engagerad advokat gentemot mina klienter.
Som sagt så är det väldigt populärt att dras till affärsjuridiken både som student och praktiserande jurist, vilket ju även Kristoffer gjorde. Till sist trumfade dock intresset för humanjuridiken.
– Det som är så spännande med humanjuridik är det personliga engagemanget, att få kontakt med klienter och i grund och botten hjälpa människor. Det driver mig inte lika mycket att få en klient att tjäna mer pengar, som det gör att jag kan få en enskild människa att få det bättre.
Det där var kanske inte så oväntat, ett typiskt advokatsvar, men han bjuder även på en inte fullt så vanlig anledning till hans dragning till just försvararrollen.
– Dessutom är jag lite motståndare till den Stora Starka Staten. I Sverige har vi en väldigt stor stat, massor med myndigheter och tjänstemän. Många av dem gör ett fantastiskt arbete men när det kommer till processande tycker jag det är roligare att slåss för den enskilde, mot den starka staten. Om man inte varit med om när en klient blivit gripen av polis och låsts in i arrest tror jag inte man förstår vilka extrema maktmedel staten faktiskt har. När de bestämmer sig för att låsa in klienten och klienten blir helt ensam och isolerad, han får inte ens ringa sin egen familj, då upplever man som advokat hur stark staten är och hur maktlös den enskilda människan är. Att då få hjälpa den enskilde och tillvarata den enskildes rättigheter är väldigt utmanande och stimulerande.
Han tillägger att rättegången är en spännande arena i det att den är väldigt ingripande för den enskilde vilket gör alla moment såsom argumentation, förhör, slutanförande m.m. viktiga och sannolikt avgörande för den enskilde.
Som alla advokater, även om inte alla kanske vill erkänna det, så har Kristoffer typer av fall han föredrar och fall som kräver lite mer eftertänksamhet. Även här gör sig hans bakgrund inom affärsjuridiken påmind.
– Eftersom jag jobbat på affärsjuridisk byrå har jag ett intresse för just ekonomisk brottslighet. Allt från grova skattebrott till grova mutbrott, särskilt när det är företag involverade. Å andra sidan är det naturligtvis väldigt spännande att vara försvarare vid allvarlig brottslighet såsom mord. Det handlar om hemska människoöden, vilket i sig är hjärtknipande och som påverkar en som människa.
En intressant fråga är vilka egenskaper som särskiljer en bra advokat från en kanonadvokat! Låt höra vad en kanonadvokat har att säga om det.
– Allt grundar sig i att vara en påläst jurist. Man ställs ständigt inför fall man måste läsa in sig på, vilket tar mycket tid och energi. Förutom detta hänger mycket på engagemanget. En duktig försvarsadvokat ska alltid göra det lilla extra för sina klienter, vara tillgänglig, visa att man bryr sig om dem och ta deras versioner och perspektiv på allvar.
Det kan ju dock gå till överdrift när advokater vill göra ”allt och lite till” för sina klienter, vilket var fallet för cirka ett år sedan när exempelvis vissa advokater blev hårt kritiserade på grund av tvivelaktig reklam på sociala medier.
– Försvarsadvokater har, främst i Stockholm, hamnat i blåsväder när de har gjort lite för mycket för sina klienter, saker som är otillåtna. Man ska aldrig göra någonting som är i strid med god advokatsed. Det lilla extra innebär för mig att jag bland annat ringer till mina häktade klienter på julafton, eller om de till exempel behöver kontakt med sjukvård så försöker jag ordna läkartid och läkarbesök på häktet. Saker man inte får betalt för, men som är viktigt för den enskilde individen.
Som advokat inom humanjuridik träffar man ständigt personer i svåra situationer. Det kan röra sig om allt från en infekterad tvist mellan arvtagare till en person som är anklagad för våldtäkt. Utbildning i att hantera kontakten med personer i svåra personliga kriser är något Kristoffer saknade på juristprogrammet.
– När man börjar arbeta på en humanjuridisk advokatbyrå måste man snabbt utbildas i krishantering. Det innebär att man som ombud måste kunna hantera en klient som reagerar utifrån en krissituation, exempelvis kan han vara upprörd, aggressiv eller rent utav gråta och få panikångestattacker. Att kunna visa ett lugn gentemot klienten och presentera en struktur och strategi till klienten är då helt avgörande enligt Kristoffer.
Efter ett unikt år måste jag naturligtvis sedan fråga om hur corona har påverkat firman.
– För vår del har det faktiskt inte påverkat något alls, vi har aldrig haft så mycket att göra som nu. Den enda skillnaden är egentligen under våren 2020 då en del förhandlingar och förhör ställdes in, för att senare genomföras mer på distans.
Kristoffer driver på advokatfirmans hemsida en egen blogg, där han dels informerar om olika vanligt förekommande juridiska frågor, dels skriver debattartiklar.
– Jag ville skriva bloggen för att jag tycker advokater deltar för lite i samhällsdebatten. Advokaten har en viktig roll i samhället och därför ska vi helst vara aktiva i samhällsdebatten, och jag kommer fortsätta vara det under hela min karriär. Bloggen är mitt sätt att nå ut, där jag kan skriva mer lättsamt än på andra sociala medier som inte är mina egna plattformar. Det som kan vara svårt för oss jurister är att skriva på ett icke-juridiskt sätt, att skriva lite fängslande och dramatiskt så att folk faktiskt vill läsa. Jag vill belysa perspektiv för människor som inte nödvändigtvis är juridiskt insatta. Det är bra för samhället i stort att inte alla säger samma sak och håller med varandra hela tiden och jag uppskattar därför debatten inom exempelvis kriminalpolitiken.
Mot intervjuns slut vill jag få in ett par klassiska avrundningsfrågor. Vad är det viktigaste man lär sig på juristprogrammet och vad är det viktigaste man inte lär sig?
– Det viktigaste man lär sig är den juridiska arbetsmetoden. När man får en fråga så vet man som jurist hur du hittar svaret. Vilken lag, vilken doktrin, utredningar och förarbeten. Det viktigaste man inte lär sig är klientvård. Hur man tar hand om klienter, människor i krissituationer. Det lär man sig när man börjar arbeta och får lyssna på andra yrkes- män och kvinnor som kan berätta om sina egna erfarenheter. Man lär sig heller inte på ett djupare plan att tala, argumentera och presentera sin sak. När man sitter i en rättegång och ska presentera sin sak så vill man göra det på ett intressant, pedagogiskt och juridiskt korrekt sätt. Även förhörsteknik är komplicerat och något man får lära sig under hela karriären.
Kan du ge studenter som är intresserade av att jobba med det du gör ett abstrakt och ett konkret tips att ha med sig under studierna?
Konkret: satsa på studierna, engagera dig i olika organisationer, delta i samhällsdebatten. Visa faktiskt intresse för det du faktiskt tycker är intressant. Försök få in en fot inom det området.
Abstrakt: man måste lära sig hantera stress och den kravbild man sätter på sig själv. Den kommer tyvärr aldrig försvinna. Jag var stressad över betygen under studierna, och när jag studerat klart ville jag ha ett visst jobb, en viss lön, sitta ting… the list goes on. Är man stressad under hela den processen mår man i princip dåligt under hela karriären, för de flesta av oss kommer nämligen målen aldrig ta slut. Man måste redan under utbildningen se till att hantera stressen och kravbild på dig själv. Ett första steg är att rycka lite på axlarna och säga till sig själv: skit samma. Detta betyder naturligtvis inte att man ska strunta i allt omkring sig, men man måste leva i nuet och inte ta allt på för stort allvar. Detta har jag fått lära mig sedan jag börjat jobba. Kom överens med dig själv om en stressnivå och en kravbild. Det är inte hela världen om man inte når ett visst mål, man hittar nya mål och nya vägar dit.